Stora stumpstickbloggen.

Nej, jag ska inte fylla den här bloggen med enbart stickade strumpor men ibland duggar stickade-strumpor-inläggen tätt.

Imorgon börjar fruntimmersveckan och Järbo garn har meckat ihop en mysterieknit-a-long med en mönsterdel för varje dag under veckan, lite som en adventskalender. Knit-a-longs kan se ut på många olika sätt t ex när många stickar samma sak, på samma tema eller under en viss tid och visar upp sitt resultat i tex en facebook-grupp eller på Ravelry (Facebook för sticknördar). Jag brukar sällan haka på sådana här påfund eftersom jag tappar lusten att göra något så fort den minsta gnutta tvång kommer in i bilden och pyssel ska vara lustfyllt. Just den här knit-a-longen är av mysteriesorten med en ”ledtråd” om dagen och det triggar igång min nyfikenhet så till den milda grad att jag inte kan avstå från att vara med. Jag har varit med på en mysteriestickning tidigare, det var när min favorit-stickpodd hade en under julledigheten. Till den köpte jag 10 små härvor ruskigt dyrt garn till en mössa som fortfarande ligger halvfärdig längst ner i min stickkorg. Bättre lycka med den här hoppas jag. Järbos mysteriestickning ska resultera i ett par strumpor (förhoppningsvis, säger jag med tanke på tidigare resultat). Jag har valt  att bara sticka med en färg, ett cerisrosa garn och jag ska utmana mig själv genom att använda en teknik som jag aldrig provat på förut nämligen genom att sticka båda strumporna samtidigt på en lång rundsticka, magic-loop heter det visst.

Ett nystan knallrosa Mellanraggi från Järbo garn och rundstickor och 100cm lång kabel från Drops. 

Pinna nu iväg och köp ett nystan eller 6 och häng med på en stickvecka där vi förhoppningsvis lär oss en hel massa ny saker, om inte om stickning så kanske vi får några nya insikter om vårt eget tålamod.

Stick-o-hoj!

/Maria

C-vitaminstrumporna är färdiga!

Och de blev långa.

Nu har jag stickat klart och fäst alla trådar på strumporna som jag började sticka på den gångna helgen. De blev riktigt långa, ända upp till knäna för jag ville använda hela garnnystanen för att se hur färgningen till slut blev. Hur jag färgade garnet kan du läsa om här. Till en början var jag lite missnöjd med hur färgningen blev, jag tyckte att det blev på tok för lite rött och att färgskiftningarna kom för tidigt på nystanen. Med facit i hand tyckte jag att det var riktigt bra att de kom så tidigt. Eftersom jag stickade strumpor av garnet kom skiftningarna på foten där de syns mer istället för längre upp på skaftet. Ibland kan fel blir rätt.

Det här var första gången jag stickade strumpor från tån och upp, det var lite trixigt i början, jag fick youtuba en hel del för att hitta en video som visade uppläggningen på lättförståeligt sätt. Jag använde tekniken från den här videon för att lägga upp på två stickor:

Sedan använde jag mig av Garnhumlans beskrivning på raggsockor stickade från tån och upp. Eftersom jag inte så ofta kollar stickfastheten (ofantligt korkat att inte göra det) så blev den första sockans fot på tok för lång och bred så jag fick repa upp och göra om några gånger med några olika modifieringar. Bland annat stickade jag foten 12 cm istället för 14 innan jag började med kilarna.

Att sticka sockor från tån och upp var riktigt roligt. Man hade kvar den lättaste biten till sist vilket ju ofta är en fördel när man ska sticka två likadana av något och lider av svår second sock syndrom, dvs  den första i ett par är alltid rolig att göra, dess maka vill inte riktigt bli klar någon gång, för att det är tråkigt att göra exakt samma sak en gång till. Dessutom behövde man inte vara rädd att garnet skulle ta slut innan man stickat färdigt tån, något som annars kan göra en stickare lätt stressad, man kan med denna metod sluta när garnet är slut. Fiffigt, det blir inte över en massa garnslattar.

Nu har jag börjat sticka på något nytt i tjockt ullgarn, härligt knirkigt i sommarvärmen. Bilder kommer när jag kommit en bit.

Ha det gott !

/Maria

Hemmafix

När man gått hemma några dagar börjar man lägga märke till saker och ting som man annars inte ser när vardagen rullar på. Det första som slog mig var att huset behövde en storstädning, där är jag nu, tar ett rum lite då och då när andan faller på. När jag väl börjar städa hittar jag saker som jag vill piffa, fixa och göra om. Det blir mycket på en gång för man vill ju göra allt precis NU. Jag har dock bestämt mig för att vara lite mogen och sansad och börja på ett ställe.

Vårt sovrum är ingen munter syn, det är väldigt litet och periodvis används det även som förvaring för allehanda bråte som inte har någon annan plats i huset. Att det inte är rogivande att sova då behöver man inte vara expert för att fatta. Jag gjorde ett ryck och målade om det för några år sedan när det var trendigt med kaffefärger. Vårt sovrum har därmed en fondvägg i färgen bryggmalet mellanrost och färgen mellanmjölk på övriga väggar. Inget fel i det, jag tycker fortfarande om väggarna som de är men jag har börjat fantisera om tapeter med små blå rosor på, lite som mönstret på gammalt fint porslin. Än har jag inte hittat någon tapet som passar in på min fantasi men det är ingen panik, det blir när det blir.

Före. Brunt  i brunt som en kopp starkt kaffe.

Efter: Förvandlingen mot mitt blåa drömsovrum har börjat.
Nästa steg blir ett nytt överkast och lite prydnadskuddar.

Madrasstyget har jag spanat in länge. det är så rustikt och fint.
 Puskorna är gjorda i kritvitt bomullsgarn.

I veckan har vi tagit första steget från kaffekoppen till min blåa, romantiska dröm genom att byta tyg på sänggaveln. Tidigare hade den ett brunt tyg, nästan exakt samma nyans som fondväggen, nu har den fått en ny kostym i form av blått bomullstyg som för tankarna till gamla tiders madrasser köpt på Ohlssons tyger, som dekorerades med puskor, dvs vita garntofsar. Jag hade ingen aning om att det hette puskor, men Google hade svar.

Så här gjorde jag:

Jag använde:

• Mdf-skiva i lämplig storlek.
• Skumgummi i mdf-skivans mått.
• Tyg.
• Bomullsgarn
• Häftpistol
• Lång nål
• Ev trälim
• Borr

Jag tog bort det gamla tyget från den gamla mdf-skivan och återanvände den. Sedan ritade jag ut på baksidan var puskorna skulle sitta. Ett hett tips är att först räkna ut på ett papper hur du vill ha det. det gjorde inte jag så baksidan av vår sänggavel är full med prickar, streck och räknefel. Borra sedan hål där puskorna ska vara. Limma fast skumgummit på mdf-skivan, det är inte så noga, det är bara för att inte skumgummit ska åka omkring när du häftpistolar. Skjut fast tyget på baksidan av skivan, var extra noga med att hörnen blir fina. Puskorna gör du så här:

Du behöver bomullsgarn och en sax.

Linda garnet runt dina fingrar
 (eller gör som jag, använd två prinskorvar) 20-30 varv.

Bind av på mitten med en lång snörstump.
 Knyt hårt, flera gånger.

Klipp upp öglorna.

Forma och frisera din puska. Klart!

Trä nålen med en puska och försök pricka de borrade hålen från framsidan, tryck in puskan från framsidan och dra åt på baksidan så mycket som du tycker är snyggt, häfta fast snöret på baksidan med flera klammer, en knut på snöret gör att det sitter ännu bättre och inte slackar efter.
När alla puskor är på plats är sänggaveln klar och du kan sova nöjd och glad i din "nya" säng.

Du missar väl inte Ernst ikväll! Som jag har väntat.

/Maria

Astrids magasin testar norrbottniska pärlor...

...och först ut är Luleå skärgård!

Eftersom vi bestämt att stanna kvar i hemlänet den här semestern tänkte vi passa på att åka runt lite inom närområdet och pröva på utbudet. Igår tog jag och mina herrar en spontantur ut till Klubbviken i Luleå skärgård, det var ju så ljuvligt väder. När vi väl bestämt oss för att åka packade vi raskt ihop en god picknick och åkte ut med Stella Marinas 16.15-tur och tillbaka till stan 20.00.  En perfekt tid att åka tycker jag nu. Jag är ingen soldyrkare, trivs bättre sittandes med en stickning i skuggan, så att vara där när solen inte står fullt så högt på himlen kändes skönt, det var ju fortfarande väldigt varmt. Vi gick till Sandöns yttersta spets, en promenad på ca 25 minuter,  väl där öppnar sig en lång och nästintill folktom sandstrand. Vattnet är långgrund, man kan gå till Finland utan att bli blöt om knäna känns det som. Utsikten är helt makalös, sand, himmel, hav, någon liten ö, måsar på stenar och kanske ett stort lastfartyg som ligger och väntar på att få åka in till Luleå hamn för att lossa sin last är allt man ser. Jag kan sitta där och åååh-a och aaaah-a hur länge som helst.

Himmel, hav och sand

Solblänk 

Varje gång jag åker dit, vilket är på tok för sällan, inte ens varje år, slås jag av att naturen är så olik den övriga norrbottniska naturen. Ön heter ju inte Sandön av en slump. Marken, växterna och hur växterna växer i den sandiga marken är så olik det man är van att se. Det slår aldrig fel, nästan tvångsmässigt slänger jag ur mig klyschan "tänk att det här är Sverige, till och med Luleå" till dem som tvingas höra.

Blomma som trivs med sand mellan tårna?

Lite praktiskt om jag lyckats locka någon att ta en tur till Klubbviken:
Stella Marina och Symfoni kör turer till Klubbviken hela dagarna. Turen tar 40 min. Turlista och annan matnyttig information hittar du här, Vi bokade och betalade våra båtbiljetter på nätet, väldigt smidigt, det kan du göra här eller här.

I Klubbviken finns restaurang, toaletter, lekplats mm. Alla bekvämligheter du kan önska dig men Astrids magasin har testat och testpanelen rekommenderar att gå en bit bort och njuta dubbelt.

Nu hoppas vi på fler fina badfrämjande dagar.

/Maria

Helgen i bilder

Jisses vad dagarna går fort. Jag hinner inte riktigt med känner jag. I fredags åkte vi till stugan trots en lite svajig väderprognos. Det visade sig vara ett bra val eftersom vädret ändå blev bra. Här kommer lite bilder:

Jag började sticka strumpor av garnet som jag färgat själv. Jag stickade både framåt och bakåt (repade upp) några gånger innan jag fick till det något så när bra med tå-upp-stickningen. Se så fint stickorna matchar garnet. Hihi.

Växthuset fick sig en rejäl omgång med Västerbottenssåpa, en något sen vårstädning. Det har börjat hända grejer i krukorna, vi har skördat vår första gurka och några små små tomater.

På lördagseftermiddagen cyklade vi genom byn till svärmormor och svärmorfar. Eftersom Gunsan är lite för liten för att springa bredvid när vi cyklar och för att hon ju är en prinsessa av rang har hon en egen cykelkorg att åka i. Hon tycker väl egentligen att det är så där halvroligt.

 

Lördagskvällens cykeltur hem igen bjöd på vackra färgkontraster, tänkte genast på att jag skulle färga garn i dessa nyanser, vi hann precis in innan himlen öppnade sig.

Jag har mer eller mindre gett upp hoppet om att få någon fisk, jag hade inte ägnat fisket en tanke på hela helgen förrän Fredrik kom upp från älvstranden och sa att han sett STORA fiskar i vattnet. Jag lyckades lura med honom i båten och gissa vem som efter endast fem minuters fiskande fick napp, en ledtråd: det var inte jag. På 40 minuter hade han fått upp 4 abborrar medan jag min vana trogen inte fick så mycket som ett litet hugg. Jag var ( och är fortfarande) så bitter så jag glömde fota hans fiskelycka. Men å andra sidan, det var en vacker eftermiddag ute på älven, varmt och alldeles spegelblankt så vem är jag att klaga. 

 Ha det gott, det ser ut att bli en fin dag idag.

/Maria

Väggblomma

Den senaste veckans väder har i allra högsta grad inbjudit till inomhusaktiviteter, åtminstone här i norr. Jag har pysslat med både det ena och det andra, startat massor med nya pysselprojekt men inte fått färdigt ett enda litet. Jag är hopplös på att färdigställa saker, det är så mycket roligare att börja på något nytt. Jag förstår inte logiken i det, egentligen är det ju jätteroligt att svassa runt i en alldeles ny egenstickad tröja eller ge bort ett stickat strumppar där alla trådar är fästa. Jag övar mig på att göra färdigt innan jag börjar på något nytt, just den här veckan har det dock inte gått särskilt bra med den saken.  Jag har också lite svårt för att visa upp saker jag gör under arbetets gång här på bloggen. Jag vill helst vara klar innan jag visar upp. Med dessa båda tankesätt skulle det alltså inte bli mycket aktivitet här på bloggen så idag tänkte jag visa upp vad jag började med kring 4-snåret i morse.

Pinterest är ju en aldrig sinande källa till inspiration. Börjar man söka på något så kan man hinna vandra genom många olika hantverkstekniker och spara massor med pins på Det-här-ska-jag-göra-någon-gång-anslagstavlan innan batteriet dör mobilen. Jag hittade för ett par veckor sedan beskrivningar på hur man gjorde jätteblommor i papper och blev sugen på att testa. Den här videon är bra att titta på innan man börjar.

Jag gjorde mina blommor av en gammal bok, jag vet att det kan verka provocerande att klippa sönder en bok men det här var en gammal biblioteksbok som gallrats för att slängas så alternativen var för boken att antingen bli en blomma eller eldas upp i närmsta värmeverk, då tyckte jag att den lika gärna kunde få lite mer tid i rampljuset som blommor. Eftersom bokbladen var mindre än pappersarken i videon blev mina blommor mindre men de mäter ändå ca 30 cm "mellan bladspetsarna". Nu ska jag göra ett gäng blommor till i varierande storlekar och så lite blad. Dessa ska sedan får pryda väggen ovanför sängen och sprida lite fägring i vårt totalt opyntade sovrum.

Åter till limpistolen.

/Maria

Mer loppisfynd

Samtidigt som jag fyndade den fina december-koppen hittade jag även två vaser. Dessa förde mig snabbt tillbaka minst 30 år i tiden. Till Domus husgerådsavdelning i källaren på Storgatan i Luleå tillsammans med min syster, hon är 17 år äldre än mig och hade redan flyttat hemifrån. Jag kommer ihåg att vi var och tittade på de här vaserna och och vi tyckte båda två att de var så fina. Hon köpte damen vill jag minnas. När jag såg dessa två på loppisen plockade jag ner dem i korgen direkt. Av någon anledning kostade damen 30 kronor medan herren blev min för 20 pix. Nu pryder de byrån i stugan tillsammans med lite andra loppisfynd och får härbärgera alla buketter av vilda blommor som jag inte kan låta bli att plocka på mina och Gunsans morgonpromenader.

Herr och fru blomsterhatt...

...med höga mjölörtsplymer.

Här på byrån brukar det alltid ligga en hel massa bråte, skruvar och spikar, mobiler, nycklar och myggmedel. Oförtrutet kämpar jag vidare med att hålla platsen så här fin genom att fösa ner allt fult jox i översta lådan. Byrån, spetsduken och böckerna är ett loppisfynd, likaså flodhästen som fått en omgång med sprayfärg samt lampan som jag gjort en ny skärm till. Tavlan bakom är en fiktiv karta över vår by ur boken Glupahungern av Andrea Lundgren som utspelar sig i skogarna runt byn. 

 /Maria

På abborrfronten...

intet nytt...

Nu är vi hemma igen efter en något förskjuten helg i stugan. Jag har gjort några nya försök med abborrfisket med nya fiskemetoder men med samma resultat som tidigare. Nu börjar jag också se det komiska i det. Tror aldrig någon så envist har lagt ner så mycket tid på fiske med så skralt resultat.

Söndagskvällen var ljuvlig, jag och sonen hoppade över EM-fotbollen till förmån för en tur ut på älven. Fiskelyckan var det som vanligt med men vi fick däremot se en bäver komma simmande mot oss. Jag ska inte sitta här och vara kaxig för jag blev ärligt talat skiträdd, de är ju jättestora. Innan jag hade lyckats få upp mobilen ur fickan hade bävern bestämt sig för att det var bäst att dra så något vettigt bildbevis fick jag inte. 

Nu kör vi semestervecka nummer 2 och jag har massor med pyssel jag vill visa, måste bara få det färdigt först.

/Maria

Vilken såpa!

Den senaste veckan har jag sålt en hel del såpa från Västerbottenssåpa i webbutiken och har själv använt avsevärda mängder av den samma. Är det så att vi gärna städar när vi får semester? Jag upptäckte i måndags att man börjar lägga märke till ett och annat när man lyfter blicken och verkligen ser sig om i sitt hem. Jag ska villigt erkänna att jag i veckan bland annat  skurat väggarna i trappan, hur sjutton hade det blivit så lurkigt där?

Mitt bästa såptips är att plutta ner en klick såpa i en sprayflaska (gärna en snygg som tål att stå framme på diskbänken)fylla på med vatten och skaka tills såpan löst sig. Då kan man snabbt och lätt spraya och torka bort fläckar lite varstans när man råkar se dem.

Västebottenssåpa samlar på många fiffiga städtips i sin blogg, här nedan kan du till exempel se hur rent och snyggt det blir av en rejäl duvning med såpan och en rotborste i kakel- och klinkerfogar, det blir något att ta itu med för mig till veckan det.

/Maria

Pappas pärlor

Tidigare i veckan började jag följa Pappas pärlor på Instagram. Gissa om jag blev sugen på att lägga pärlplattor när jag såg allt roligt som han gjort! De härliga konstsimmande herrarna var de första jag föll för så det vara bara att ta en sväng till Skapa glädje för att proviantera en pärlplatta och 6000 pärlor i blandade färger.

Nu simmar det så fint i ring ovanför badkaret, lite manlig fägring att titta på när man ligger i blöt.

Jag är lite sugen på att göra några abborrar nu också, kanske är det i så fall de enda abborrar jag får se i sommar om inte min fiskelycka bestämmer sig för att vända.

Jag som spenderar väldigt mycket arbetstid på att stryka pärlplattor och tycker att jag är hyfsat bra på det blev plötsligt lite osäker på hur jag skulle få till en snygg yta på mina gubbar, jag försökte följa instruktionerna på pappasparlor.com men helt perfekt ville det ändå inte bli. Där har jag lite att öva på.

/Maria

Första Juli

Fredag och ny månad och inte vilken månad som helst utan den bästa månaden av alla. Juli har så mycket att erbjuda i ledighet och lata dagar. Det får dock inte bli för slappt, det har Ida (vars blogg jag troget följer) tillsammans med de andra bloggarna på Bloggar om hälsa sett till. De har nämligen snickrat ihop en julikalender med en massa hälsofrämjande aktiviteter att välja bland varje dag under juli månad. Eftersom jag helt saknar både kondis och självbevarelsedrift så bestämde jag mig för att haka på, juli är ju den perfekta månaden att kicka igång lite nya hälsosamma vanor, man kan ju inte skylla på att man inte har tid iallafall. Det finns dock massor med aktiviteter i kalendern som även passar en latmask som jag som till exempel glassätning, hängmattefilosofering och molnspaning men jag ska förstås försöka ta mig an några av de lite mer ansträngande aktiviteterna också. Idag gick jag ut starkt med aktivitet nummer 46. En kopp kaffe och äppelpaj med en kula vaniljglass med familjen på vårt favoritfikaställe Hildurs kök. Det är som en varm skön filt för själen det.

Molnskådning är jag så bra på och jag har ett tips, har du ingen hängmatta så går det lika bra att ligga på studsmattan. Då får även eventuellt sällskap plats. 

En annan sak som gör mig lycklig är ett riktigt bra loppisfynd. Är det något jag är på ständig jakt på när jag är på loppisar så är det kaffekoppar. Det behöver inte nödvändigtvis vara några dyrgripar även om jag inte blir ledsen över en Grön Anna eller Blå blom till ett bra pris. Huvudsaken är att koppen ska vara god att dricka ur, det vill säga lagom stor och rätt form på kanten. Familjen tycker väl kanske att vi nått gränsen för hur många kaffekoppar ett hushåll kan behöva men jag brukar försvara mina köp med att det så ofta går sönder porslin i utedisken i stugan. Att diska och samtidigt slåss med mygg kräver ibland sina offer. Idag hittade jag en sådan där perfekt kopp igen. Det är förvisso en tekopp, en tekopp som skulle passa på vilken afternoon tea som helst men som kaffekopp är den i mina ögon perfekt, dessutom är den så där pråligt ursnygg.

Hur snygg som helst för 30 kronor. Att det står December i koppen låtsas jag inte om utan ser det mer som en utmaning, det borde alltså finnas 11 andra lika snygga koppar att jaga rätt på. Jag kan även intyga att den var god att dricka ur, något med formen på örat gjorde att mitt lillfinger ville spreta iväg likt lillfingret på en vithårig brittisk tant i dräkt på afternoon tea.

Trevlig helg!

/Maria