Nu börjar vårsolen titta fram (kanske inte just idag då, idag är himlen mer gråvit i bästa chabby chic-stil) och man känner hur livsandarna börjar återvända till kropp och själ. I takt med att det blir ljusare börjar lusten att pyssla, fixa hemma, vara i stugan (om bara "traktorkillen" ville ploga vägen), städa(!), träna(!), laga mat(!) och även blogga växa sig allt starkare. Så här är jag nu igen.
I pysselväg har det inte blivit så mycket annat än stickat och lite sytt den här vintern. Stickat för att man kan göra det halvsovandes nedsjunken i fåtöljen till ljudet av någon hockeymatch som Luleå hockey ändå förlorar. Sy för att jag har startat en samarbete med en Åsa som har ett klädmärke och behöver hjälp med sömnaden. Jag ska berätta mer om det en annan dag.
Men varför ekorre kan man ju undra. Jo, jag har kommit fram till att jag lever mitt liv som en ekorre. Jag samlar på mig massor med saker, saker som kanske någon gång kommer till användning men inte nödvändigtvis, ofta lägger jag sakerna på ställen som jag inte kommer ihåg sedan och får leta som en tok när jag ska ha dem, i bästa ekorranda. Och så förstås det här med sovandet, skulle inget väcka mig skulle jag nog sova från första November till sista Februari. Vid närmare efterforskning så visar det sig att ekorrar inte alls sover på vintern, de byter bara päls och tjattrar vidare. Men nog är de väl liiite tröttare på vintern iallafall? Det är jag övertygad om.
Tjing!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar